Race report: Women’s health halfmarathon, Stockholm – Sweden

ImageVilken sommardag Stockholm bjöd på idag, kvicksilvret snuddade vid 20 grader och himlen var klarblå. Det kunde knappast bli en bättre dag för premiärupplagan av Stockholm Womens health halfmarathon. Lite innan kl 10 hoppade jag upp på cykeln och styrde bort mot Sjöhistoriska museét på Djurgården för att hämta min nummerlapp till dagens 21km’s lopp. Måttligt taggad men det var i mina mått mätt tidigt på morgonen så tänkte inte så mycket mer på det.

ImageEftersom jag inte haft någon vidare framförhållning och föredrar att anmäla mig några dagar innan diverse lopp fick jag köpa en startplats på andrahandsmarknaden till loppet så idag representerade jag Sofia iklädd mina fina Gococo compression superior strumpor samt kära ihoplappade Adidas Adios boost skor som skulle få springa sin sista runda. Kände mig nästa lite high fashion då jag matchat outfitten med ett par sköna Nike shorts samt Runday‘s supersköna Adidas supernova teamtröja. Men det var ungefär det enda jag kände mig innan loppet. När jag hämtat nummerlappen satte jag mig i solen och socialiserade lite och när klockan började närma sig väskinlämning och toa besök kände jag inte alls för att lämna min plats i solen. Men jag tänkte att springer man snabbare får jag snabbare chilla i solen igen så jag lämnade in mina pinaler och två minuter innan starten skuttade jag in i startfållan.

Imagejag hade inte gjort någon närmare studie på banan utan slog ett dött öga på bankartan och konstaterade två varv på Djurgården, min favorit och eftersom jag i alla fall inte kan påverka bansträckningen bryr jag mig faktiskt aldrig nämnvärt på hur den går. Klockan slog 11:00 och starten gick. Det var riktigt trångt första kilometern och som vanligt hade många löpare ställt sig i ett för snabbt startled. Det var lite irriterande för jag gillar att få en bra start och att kryssa mellan andra tävlingslystna joggers utan att armbåga sig fram allt för mycket på den smala trottoaren vid ambassaderna ut mot Djurgårdsbron krävde sin kvinna. Men jag retade inte upp en enda med någon innebandytackling eller liknande utan gasade på rätt bra så de tre första kilometrarna snittade jag i 4:45 tempo. Hjälp tänkte jag, bäst att sakta ner. 4:45 min/km är inte min fart och speciellt inte för en halvmara. Det första varvet gick motsols mot Tjejmilen och det gick smärtfritt för min (Sofia’s) del. Jag tänkte inte speciellt mycket utan bara sprang och fick kämpa efter luft ett par tre gånger tack vare pollenhalter deluxe på vissa sträckor som som tur var inte var jättelånga.

ImageDet är ju alltid trevligt att få en schyst tid och jag hade ett litet hemligt mål på under 1:50:00 min men under själva loppet tänkte jag inte så mycket på det utan bara sprang på så gott jag kunde utan att fega så mycket utan istället tänka blir jag trött får jag väl sakta ner, värre än så är det inte. Precis när jag börjat springa på andra varvet började publiken gå wild and crazy och skrika ”Heja Sofia”, ”Grymt Sofia”, ”Du ser stark ut Sofia” osv och eftersom jag var en Sofia idag att jäklar vad pepp publiken var nu, visserligen brukar man ju få rätt många hejarop men inte som idag. Efter en liten stund vände jag på huvudet och vem sprang där i mina fotspår om inte Newyork fashionistan, journalisten och bloggaren Sofia Hedström. Inte konstigt att publiken var pepp! Vi tuffade på sida vid sida fram till 19 kilometer när jag fick ge upp för jag fick världens kramper i magen och fick sakta ner lite. Tråkigt för benen kändes fortfarande så fräscha som de gör efter nästan två mils spring i runt 5 min/km fart men efter ca 1500 meters lugnare jogg tog jag en rejäl spurt på slutet och sprang i mål på nytt pers, 1:49:41! Tänk, det hade jag inte trott dryga två timmar tidigare, visste i och för sig att jag var i rätt bra form men att göra ett försök på att springa under 1:50:00 var bara en impuls idé jag fick igår kväll när jag gick hem från jobbet. Jag älskar verkligen halvmaradistansen och det kommer bli fler iår.

Men summa summarum, premiärupplagan av Women’s health halfmarathon var riktigt lyckad. Jag är inte något jättefan av tjejlopp men arrangemanget var i toppklass, banan perfekt med lite backar, grus samt asfalt, lagom trångt i spåret, mycket toaletter, smidig väskinlämning, snygg medalj iform av ett armband från Snö of Sweden och både Runners world och Women’s health tidningarna i goodiebagen. Sedan fanns det även afternoon tea för de som så önskade efter loppet.

/ Pernilla halvmara joggaren

Annonser

2 thoughts on “Race report: Women’s health halfmarathon, Stockholm – Sweden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s